Efterlevnad av regelverk vid digital signering: en praktisk process

Dela artikeln
Dela på LinkedIn

För att uppfylla lagkraven vid digital signering med en e-signatur är det viktigt att betrakta efterlevnaden som en återkommande process snarare än en engångsuppgift. Börja med att kartlägga vilka regler som gäller för dina dokument, fastställ därefter signaturnivån enligt eIDAS och avsluta med dokumentation som klarar en granskning. Detta tillvägagångssätt för regelefterlevnad gör det möjligt att skala upp antalet signaturer utan att risken ökar i motsvarande grad. Nedan går vi igenom sex konkreta steg som du kan leda organisationen igenom, så att regelefterlevnad blir en integrerad del av signeringsflödet istället för en manuell kontroll som utförs alltför sällan.

Steg 1: Kartlägg de relevanta regelverken

Börja med att identifiera vilka regler som gäller för varje dokumenttyp. eIDAS avgör signaturernas rättsverkan, GDPR reglerar behandlingen av personuppgifter, och branscher som finanssektorn och den offentliga sektorn har ofta ytterligare krav. För organisationer inom den offentliga sektorn kan det till exempel gälla särskilda krav på journalföring och arkivering, som måste integreras i processen redan från början. En kartläggning per dokumenttyp tydliggör var det finns skärpta krav och var en standardprocess är tillräcklig. Involvera både juridiska, IT- och affärsmässiga intressenter i kartläggningen, så att ni inte förbiser ett krav som först blir synligt i den praktiska användningen. Resultatet bör bli en översikt som kopplar varje dokumenttyp till de regelverk den omfattas av och som kan uppdateras när reglerna ändras.

Steg 2: Välj rätt signaturnivå

När regelverket är känt måste du fastställa om dokumentet kräver en enkel, avancerad eller kvalificerad signatur. De flesta affärsavtal kan ingås giltigt med en avancerad signatur, medan vissa ärendetyper kräver den högsta nivån. Använd vår genomgång av EIDAS och signaturnivåer för att matcha dokumenttyp och signatur, så att du varken väljer en för hög eller för låg nivå. Ett välunderbyggt val för varje dokumenttyp gör det också lättare att försvara beslutet vid en revision.

Steg 3: Säkerställ laglig behandling av personuppgifter

Själva signaturen hanterar signaturens giltighet, men du måste också säkerställa att personuppgifter behandlas på ett lagligt sätt. Det kräver en behandlingsgrund, dataminimering och raderingsfrister, vilket vi fördjupar i artikeln om GDPR och e-signatur. Om du använder en extern leverantör måste det finnas ett avtal om personuppgiftsbehandling, och du bör känna till kedjan av underleverantörer så att du vet var uppgifterna faktiskt behandlas. Var särskilt uppmärksam på om uppgifter överförs till länder utanför EU, eftersom det medför ytterligare krav. När dataskyddet är inbyggt i arbetsflödet från början undviker du att det blir ett hinder varje gång en ny dokumenttyp ska tas i bruk.

Steg 4: Dokumentera drift och kontroller

Efterlevnad kräver bevis, inte bara avsikt. En revisionsspår dokumenterar varje enskild signatur, medan den underliggande driften bör granskas av en oberoende revisor. En ISAE 3000-förklaring ger just detta oberoende bevis på att kontroller av säkerhet och databehandling fungerar i praktiken och inte bara på papperet. Tillsammans utgör revisionsspåret och revisionsförklaringen den dokumentation som en tillsynsmyndighet vanligtvis efterfrågar. En användbar princip är att om något inte kan dokumenteras kan det inte heller anses vara uppfyllt, och därför bör du tänka in dokumentationen redan när en process utformas. Det sparar tid när en revisor, en kund eller en tillsynsmyndighet begär insyn, eftersom beviset redan finns tillgängligt.

Steg 5: Förtydliga ansvarsfördelningen inom organisationen

Efterlevnaden misslyckas ofta eftersom ingen tar ansvar för den. Även om driften kan läggas ut på en leverantör behåller det registeransvariga företaget det övergripande ansvaret för att behandlingen är laglig. Utse därför en konkret ansvarig för signeringsprocessen, fastställ vem som godkänner nya dokumenttyper och se till att leverantörsavtalen revideras vid ändringar. Det är också en fördel att beskriva vad som ska hända om en kontroll misslyckas, så att ansvaret inte bara gäller den dagliga driften utan även de situationer där något går fel. En tydlig ansvarsfördelning säkerställer att de övriga stegen faktiskt genomförs och underhålls, istället för att hamna mellan stolarna.

Steg 6: Gör efterlevnad till en löpande rutin

Lagstiftning och signaturteknik förändras, så efterlevnaden bör ses över med jämna mellanrum. Gå igenom dina dokumenttyper, kontrollera att signaturnivåerna fortfarande uppfyller kraven och uppdatera personuppgiftsbiträdesavtal vid förändringar hos leverantören. Med en standardiserad plattform för digital signering blir vart och ett av stegen en inbyggd rutin istället för en manuell kontroll, och du kan dokumentera efterlevnaden löpande istället för först vid en kontroll. Fastställ ett fast intervall för granskningen, t.ex. en gång om året eller när reglerna ändras, och notera varje gång vad som granskades och av vem. På så sätt blir efterlevnaden ett synligt spår i organisationen istället för en antagande som ingen kan dokumentera i efterhand.

Esben Emborg
Om författaren

Esben Emborg

Produktdesign, värdeskapande och säkerhet är några av mina främsta intresseområden. Jag har arbetat med digitala lösningar i mer än 20 år på Copenhagen Airports, Visma, Twoday och Addo Sign. Bland annat har jag varit medförfattare till UX-relaterade krav i den offentliga upphandlingen av MitID, Danmarks nationella lösning för digital identitet. Jag har även varit med och utvecklat internationella digitala certifikat för sjöfolk i samarbete med danska Søfartsstyrelsen samt en rad digitala ärendehanteringslösningar för både offentliga och privata organisationer.

I dag arbetar jag på Addo Sign med kommunikation och marknadsföring, där jag använder min erfarenhet av design och digitala produkter för att göra komplexa ämnen enklare att förstå och mer tillgängliga.
Se alla inlägg från Esben Emborg