Den 1 december 2026 får Sverige en ny statlig e-legitimation: Sverige-id. Om ert företag redan använder BankID för identifiering eller digital signering är den naturliga frågan: Behöver ni ändra något nu?
Det korta svaret är nej.
Sverige-id är inte tänkt att ersätta BankID, utan blir ett komplement till de e-legitimationer som redan finns i Sverige.
Det finns alltså ingen anledning att ändra ett välfungerande BankID-flöde bara för att Sverige-id lanseras. Och om ni använder Addo Sign idag behöver ni inte byta lösning – Addo Sign kommer att stödja Sverige-id, samtidigt som ni fortfarande kommer att kunna använda BankID.
Däremot är lanseringen ett bra tillfälle att ställa en mer övergripande fråga:
Är er digitala signeringsprocess tillräckligt flexibel för att hantera flera e-legitimationer?
Det är den fråga som är mest relevant för företag. I den här artikeln förklarar vi varför – och vad Sverige-id konkret innebär för företag som redan använder eller står inför att välja en lösning för digital signering.
| När lanseras Sverige-id? | 1 december 2026 |
|---|---|
| Vem står bakom? | Polismyndigheten |
| Vad är det? | En statlig svensk e-legitimation |
| Tillitsnivå | Nivå 4 |
| Ersätter Sverige-id BankID? | Nej |
| Behöver företag byta från BankID? | Nej, inte enbart på grund av Sverige-id |
Källor: Polismyndigheten och Myndigheten för digital förvaltning (Digg).
Sverige-id är Sveriges nya statliga e-legitimation och utfärdas av Polismyndigheten. Från den 1 december 2026 kan svenska medborgare och personer som är folkbokförda i Sverige ansöka om Sverige-id.
Sverige-id är godkänd av Digg på tillitsnivå 4, vilket är den högsta nivån i det svenska tillitsramverket för e-legitimation.
För företag är det minst lika viktigt att förstå vad Sverige-id inte är:
Med andra ord: se inte Sverige-id som ett ”BankID 2.0”. Tänk snarare på det som ytterligare ett sätt att identifiera sig digitalt.
Källa: Myndigheten för digital förvaltning (Digg)
Om er BankID-lösning fungerar bra idag finns det ingen anledning att ändra den bara på grund av Sverige-id.
Däremot kan lanseringen vara ett bra tillfälle att se över hur flexibel er nuvarande lösning faktiskt är.
Det kan vara bra att ställa följande frågor:
Om ni kan använda olika e-legitimationer utan att behöva bygga om själva signeringsflödet har ni redan en flexibel grund. Om hela processen däremot är beroende av BankID kan det vara värt att undersöka vilka alternativ er nuvarande lösning ger.
Det betyder inte att ni måste stödja alla e-legitimationer idag. Det viktiga är att ni kan lägga till eller byta identifieringsmetod när behovet uppstår – utan att behöva bygga om hela processen.
Det blir särskilt relevant om ni har kunder, medarbetare eller samarbetspartner på flera marknader. En svensk och en dansk användare har till exempel inte nödvändigtvis tillgång till samma e-legitimationer.
Inte nödvändigtvis.
Tänk er att en kund ska skriva under ett avtal. För er är det framför allt viktigt att veta:
Om flera e-legitimationer uppfyller era krav kan det i vissa fall vara bättre att låta personen som ska skriva under välja mellan de relevanta alternativen.
Dokumentet behöver inte förändras. Signeringsflödet behöver inte heller förändras. Det är bara sättet personen identifierar sig på som varierar.
På så sätt blir signeringsprocessen mindre beroende av en specifik nationell e-legitimation.
Här är det viktigt att skilja på två begrepp som lätt blandas ihop: digital identifiering och elektronisk signering.
En e-legitimation används för att identifiera en person digitalt. Vid elektronisk signering behöver identiteten dessutom kopplas till underskriften och det dokument som personen skriver under.
Därför betyder lanseringen av Sverige-id inte automatiskt att Sverige-id från den 1 december kan ersätta BankID i alla befintliga signeringsflöden.
Hur Sverige-id konkret kan användas för elektronisk signering kommer bland annat att bero på:
Just nu handlar Polismyndighetens information om Sverige-id framför allt om säker digital identifiering och inloggning. Exakt hur Sverige-id kommer att kunna användas i olika lösningar för elektronisk signering är därför inte fastställt ännu.
| Sverige-id | BankID | |
|---|---|---|
| Vem står bakom? | Polismyndigheten | BankID-ekosystemet |
| Typ | Statlig e-legitimation | Privat e-legitimation |
| Digital identifiering | Ja | Ja |
| Elektronisk signering | Beror på tjänst och integration | Används redan i signeringslösningar |
| Ersätter Sverige-id BankID? | Nej | – |
Den viktigaste frågan är därför inte ”När ska vi byta från BankID till Sverige-id?”
En bättre fråga är:
”Kan vår lösning hantera olika e-legitimationer när behovet uppstår?”
Ni behöver inte starta ett stort Sverige-id-projekt inför december.
Däremot finns det fyra områden som är värda att se över redan nu:
Om BankID fungerar bra för er och era användare, fortsätt använda det. Sverige-id är ingen anledning i sig att ändra ett fungerande signeringsflöde.
Ta reda på vilka e-legitimationer er nuvarande lösning stöder och vad som krävs för att lägga till nya. Det är bättre att ha den informationen på plats innan ett konkret behov uppstår.
Kunder på olika marknader har tillgång till olika e-legitimationer. Utgå därför från den som ska skriva under: hur enkelt är det för just den personen att identifiera sig och skriva under?
Sverige-id lär knappast bli den sista nya e-legitimationen eller identifieringsmetoden som företag behöver förhålla sig till. Därför är en flexibel lösning mer framtidssäker än en lösning som är byggd kring en enda e-legitimation.
Ja. Addo Sign kommer att stödja Sverige-id som ytterligare ett alternativ för digital identifiering och signering.
Om ni redan använder Addo Sign med BankID behöver ni därför inte planera för ett byte av signeringslösning på grund av Sverige-id. Ni kommer fortfarande att kunna använda BankID, och Sverige-id blir ytterligare ett alternativ när det blir relevant för era signeringsprocesser.
Addo Sign stöder redan flera elektroniska identifierings- och signeringsmetoder, däribland BankID och MitID.
Grundtanken är enkel: ni ska inte behöva bygga ett nytt signeringsflöde varje gång en ny e-legitimation eller en ny marknad tillkommer.
Dokument och signeringsflöden ska så långt som möjligt kunna förbli desamma, medan identifieringsmetoden kan anpassas efter personen som ska skriva under och de krav som gäller i den aktuella situationen.
Sverige-id är därför ytterligare ett exempel på varför flexibilitet inom identifiering och signering blir allt viktigare – något som är centralt för oss på Addo Sign.